Sök
Meny
Bild

Stort tack till alla som deltog på årets Ekonomitemadag!

2024-03-14

Den 8 mars gick Temadag ekonomi och utmaningar av stapeln. En dag för politiker och tjänstepersoner från våra åtta medlemskommuner att samlas kring aktuella utmaningar som påverkar vår ekonomiska planering. Dagen arrangeras av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och Sjuhärads ekonomichefsnätverk.

Ulf Olsson, ordförande för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund inledde dagen med att hälsa välkommen och gav oss fyra medskick av vikt för att fortsätta stärka vår konkurrenskraft i ett förändelig och oroligt omvärldsläge; ha en bredd på arbetsmarknaden, möjliggöra för högre utbildning, geografin - närhet till en större arbetsmarknad samt vikten av att skapa en attraktiv kommun att bo i.

Därefter samtalade dagens moderator Niklas Anemo och Ulrica Fagerson, ekonomichef Ulricehamns kommun om initiativ och förväntningar. Dagen arrangeras efter önskemål från ekonomichefsnätverket i Sjuhärad med syfte att vara en upptakt för kommunernas budgetplaneringar inför 2025. Genom att genomföra dagen tillsammans kan vi få en hög nivå på föreläsare - och så är det ju kostnadseffektivt.

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner (SKR) inleder programmet med att presentera det aktuella ekonomiska läget som fortsätter vara tufft under året och kommande år. Stora investeringskostnader för kommunerna väntar. Detta kommer vara investeringar som kommuninvånarna inte själva ser men ifall investeringarna inte görs kommer det bli märkbart.

Annika tycker att vi istället för att prata om resultatet borde prata mer om det finansiella sparandet. Kommunernas finansiella sparande har varit negativt under hela 2010 trots starka resultat. Det finns fortsatt stora utmaningar i att öka antalet sysselsatta individer. Behovet är tredubbelt. Det finns flera saker att göra och medskicket var att för att lösa kompetensutmaningen krävs förändring inom organisationen och arbetssättet på flera olika sätt.

Henrik Berggren, från Täby kommun fortsatte sedan med vikten av långsiktig planering för att klara årets balanskrav samt att framtida generationer av kommuninvånare kan få ta del av kommunens service utamn allt för stora skattehöjningar. I och med det ekonomiska läget så finns det flertalet utmaningar för kommunsektorn bland annat den höga inflationen som urholkar kommunernas intäkter och ökar kommunernas kostnader både för drift och investeringar, inflationen samt ett nytt pensionsavtal som driver upp kostnaderna för pensionerna, att Riksbankens räntehöjningar ökar kommunernas räntekostnader, bostadsbyggandet som har stannat av samt den demografiska läget med antal äldre.

För att uppnå god ekonomisk hushållning måste tidsperspektivet vara längre än de av kommunallagen angivna tre åren. Ett perspektiv på 10 till 15 år kan vara lämpligt. Långsiktiga beräkningar är därmed nödvändiga att ha som underlag för diskussioner rörande prioriteringar, ambitioner och konsekvenser av en växande befolkning. Beslut som tas idag kommer påverka kommunens ekonomi för en lång tid framöver. Henrik lyfter vikten av att i kommunens fysiska planering (i översiktsplanerna) ha med kommunalekonomiska resonemang.

Avslutningsvis redogjorde Rolf Solli, professor emeritus Förvaltningshögskolan Göteborgs universitet med humor och kompetens hur förhållandet mellan politiker och budgeten sett ut de senaste drygt 50 åren. Att se tillbaka är ett sätt att se framåt och det görs utifrån frågan "Vad är det som hänt" och vilken utveckling ser vi kring budgetprocessen idag? Rolf har tidigare studerat tjänstepersoner ingående och över tid och deras förhållande till politiker; När gör de något, hur gör de, var gör de något, med vem gör de något och varför gör de något. Frågan "Vad gör du på jobbet" har Rolf ännu inte riktigt fått ett tydligt svar på.

Tre begrepp i fokus för Rolfs presentation som påverkat varandra över tiden är; politiker, roller och budget. Vem har egentligen störst inflytande över budget? Enligt Rolfs slutsatser är budgeten allt mer en konsekvens av allt annat - styrmiljö mer än modell, politik förs på andra arenor, antalet politiker är färre nu än förr, men eliten är stark samt minoritetsstyre har betydelse. Ytterligare slutsatser att diskutera och studera är frågorna; Betyder mindre diskussion i KF mindre styrning och ledning? Vad betyder minoritetsstyret för KFs roll? samt Hur bestämmer man hur länge KF får hålla på? Och kanske den viktigaste frågan av alla; har ledamöterna ludna öron?

Än en gång – stort tack alla som deltagit under dagen. Från deltagare och presentatörer till moderator och tekniker! Tillsammans utvecklar vi Sjuhärad!

Dela: